00:00
Du lyssnar på Framgångspodden i samarbete med Eikost. Varför jag är en pratare och babblare och komiker det är på grund av dyslexin. Och under 3-4 timmar så ligger jag där och tror jag ska dö.
00:14
Jag råkar knäckt ägg på mattor hemma i folks vardagsrum.
00:18
I gamla stan när jag skulle trolla på barnkalas.
00:21
Jag håll på med de här tvångsnackarna mycket nu. När jag var liten så var det att jag kunde inte svälja efter jag har tänkt en dålig tanke. Så jag var tvungen att spotta. Det är också den största lögnen. Folk tror att de bryr sig. Ingen bryr sig. Och det är så förbaskat skönt när man inser det. Och då kan man bara...
00:40
I det här avsnitt får vi lyssna in av Sveriges absolut främsta komiker och stand-up och Youtube-profiler, ingen mindre än Hampus Hedström. Och hans resa, ja den började med redan som tolvåring så började han med sitt trolleri. Som 14-åring startade han sitt första företag när han åkte runt och showade. Men sen så kom Youtube-kanalen som fullständigt exploderade och The Rest is History. Han har synt sig i många tv-program och verkligen gjort succé. Men är det här... avsnittet så pratar vi om tvångssyndrom.
01:12
Vi pratar om dyslexi. Vi går in på det läget. Han trodde att han verkligen skulle dö och han tappade synen. Det här är Hampus Hedström.
01:21
Välkommen, damer och herrar. Låt mig introducera er till kanske en av de största podcasten i världen. Flamgangspartner med Alexander Pellero.
01:37
Varmt, varmt välkommen till framgångspodden. Ingen mindre än Hampus Hedström.
01:42
Tackar, tackar. Vad kul att ses.
01:45
Nej, men du, det är så roligt att ha dig här. Man har följt dig i så himla många år och du och jag har inte ens, vi har liksom inte ens skickat en like till varandra.
01:51
Nej, men jag sa det precis. Jag skämdes att jag inte hade hunnit följa dig på Instagram. Alltså, du dyker ju upp i flödet för att du har ju optimerat dina jävla algoritmer så bra. Så man behöver ju inte följa dig för pärleros, det får man upp ändå. Och så går jag in nu bara för att jag skulle ståka lite och då ser jag att jag följer dig för tusen lite. Så säger min fru också.
02:10
Men kul med med Singer förresten.
02:12
Ja, det var ju faktiskt väldigt roligt. Helt sjukt. Att du har en pipa visste jag inte. Nej, men det kanske du hade fått reda på om du hade följt mig.
02:22
Där har vi det.
02:24
Nej, jag skojar. Men det kan jag säga så här, det visste inte...
02:27
Det visste ju inte Jörn eller någon annan heller Det var nog därför som Jag tror att man inte tänker på det Att varken jag eller Ida Man tänker liksom Schampo-tjejen Och sen så har vi liksom poddapan Och de där två, att de ska stå på en scen Framför två miljoner Och tillsammans också sjunga ganska så bra Det tror jag inte ens fanns i folks top of mind Och då så var det så att Typ ingen trodde att det var vi Vad var favoritdängan? Nej, men det var ju utan tvekan En helt ny värld Som blev helt fantastisk En helt ny värld Gud vad trevligt Och sen en pinne för landet också blev jättebra Det är ett freddig kalas Jag älskar den låten Vi tar en pinne från Hemsedal Pinne från Trysil Den är riktigt bra alltså Nej, men du, det faktiskt leder vi in oss till den saker som du och jag framförallt har gemensamt.
03:26
Men Jössa, vi kollar på ett klipp på det här. Jag har ingen aning om vad som kommer komma nu.
03:55
Här är de trevliga, här är de trevliga. Nej, åk aldrig till Stockholm, okej? Bok vad ni gör, ut på landet mejl. Herregud, stäng av.
04:05
Alltså, du skämmer så mycket som du dör, eller? Är det på den nivån? Ja, men alltså, så här. Man jobbar ju ändå med underhållning. Man har ju sett sina gamla grejer lite då och då. Det där har ingen grävt upp. Det där var den absolut första collaben jag gjorde. Har ni sökt Hampus Hedström och Ägg bara för att Päleros var ett ägg i Messinger? Var det det som var researchen här? Hahaha.
04:28
Det är det hela intervjun bygger på. Bra. Ägg. Det är att jag var ägg med Singer. Och då ska vi hitta allt som är kopplat till ägg till dig. Två timmar.
04:37
Det där är så tidigt i youtubandet. Det där måste vara typ...
04:41
Det var ditt första collab när du åkte till Stockholm och gjorde ett collab. Och det slog ägg på varandras huvud.
04:48
Men det var ju den nivån det var på den tiden. Jag glömmer ibland bort att jag räknas som en av de gamla youtubersna. Jag tror ju fortfarande att jag är ung och ny i det, men nej, det var det absolut typ första jag gjorde.
05:01
Och det var ju, du vet, det är ju bara att kasta saker på väggen och se vad som fastnar tider. Ja, det är fantastiskt kul i alla fall. Jag tyckte att det var så roligt när man hittade den. Dels så tog jag tillbaka till ens egna minnen också från barndomen där det faktiskt fanns en sak, jag vet inte om ni hade redan i skolan, där man äggade varandra när man fyllde år.
05:16
Va?
05:17
Vi kunde ju köpa liksom 30, 40, 50 ägg och sen bara stod vi och kastade ägg på en person som fyllde år. Vart är du uppväxt?
05:25
Ja, det var faktiskt Stockholm med Haninge.
05:27
Men det var ju en annan generation kanske också. Jag vet inte, ägggenerationen. Det kanske det var.
05:34
Ja, men så ser det inte ut idag i alla fall. Men du, jag läste någon annanstans att du håller på med... Stämmer det att du håller på med kallduschar och massa sånt? Eller har du släppt allt?
05:45
Nej, alltså... Alltså du vet, jag har så svårt för den här grejen med... När vi pratar typ om vad du har gjort idag och du säger att du kör spanska lektioner och schack och man optimerar livet och grejer. Och jag älskar ju sånt där med liksom... Jag har en sida i mig som älskar entreprenörskap och optimera och liksom blir den bästa av sig själv. Hela den grejen. Men sen har jag en konflikt i mig att men vart kommer det ifrån? Kommer det ifrån att jag måste maxa för att man är rädd för att missa något? Är det från någon form av nervositet?
06:15
Måste jag hålla på sådär? Så att ibland går jag in i grejer. Jag började med crossfit av någon anledning och gick mig i den sekten och började liksom kallduscha och jag bastar och började träna. Men sen kan jag också ha två månader där det är såhär, nej, nu går mitt liv ut på att umgås med sköna poler och dricka öl. Så jag har två läger och jag har inte riktigt valt vilket av dem jag ska vara i. Och var är Hampus nu någonstans då? Nu är han i...
06:45
Nu är han i stress och panik förrän han snart fyller 30, tror jag. Och försöker hinna med allting innan 30-årsdagen i december. Fan, vilken dålig månad att fylla 30 på.
06:54
En dålig månad att fylla år på. Jag tänker på körkort och ut på krogen och systembolaget.
07:01
Du har ju redan fått... När det föddes en stor nackdel gentemot alla i den andra.
07:06
Är det inte så att de som är födda i januari blir bästa hockeyspelarna? För att de är lite större än de i samma ålderskategori. Utan tvekan. Det där kan du kolla på alla sporter.
07:16
Och så tror jag att det där gäller även studier, typ det mesta. Då måste man ju kunna gå åt andra hållet så att de som är komiker, mediepersoner, alla de är födda i slutet av året för att de klarade sig inte fysiskt och fick därför bli verbalt snabba istället.
07:35
Det kan säkert stämma. Men har du trettårsångest på riktigt eller...?
07:45
Nej, jag gillar att bli äldre. Det är skönt. Det blir bara bättre hittills. Men jag har liksom nu... Jag har nu gått och köpt hus. Jag har köpt mig en Volvo. Jag gör de grejerna nu som är liksom... Jag vet inte om jag gör det för att jag fyller 30 eller för att det bara sker naturligt.
08:03
Men där befinner jag mig just nu och bara försöker liksom... Ja, komma ikapp. Det går för snabbt jämt nu så jag försöker komma ikapp mig själv på något sätt. Så att... Jag är någon ambivalent mittemellan mellan optimera mig själv och bara chansa och se vad som händer.
08:19
Det låter lite grann som att du kliver över till familjetänkstadiet lite grann.
08:25
Någon gång. Villan och Volvon, absolut.
08:27
Men ingen mer än så. Vi kan väl dra tillbaka lite grann. Som jag tyckte var väldigt kul och häftigt när jag läste det. När du var 12 år så höll du på med trolleri. Och när du var 14 år så startade du ditt första företag. Höll på med shower och företagsevent och prylar.
08:47
Ja, helt sjukt när man tänker tillbaka vad länge sedan det är. Alltså, det är ju inte så många som vet det idag. Nu har jag ju jobbat som komiker i tio år. Men som du säger, jag började ju som trollkar. Och problemet var ju den att jag tyckte det var så roligt så jag gjorde ingenting annat. Jag var inte på hemmafester eller jag var inte i väg och gjorde annat. Det kanske var för att jag fyllde år i december. Jag vet inte. Men då blev det trolleri så jag åkte runt och gjorde barnkalas och företagsevent och... Hade jobb på en afterski och körde trolleri där.
09:17
Och då när man typ var 14 då insåg jag att jag får inte tjäna pengar utan att ha ett bolag. Eller det blir hobbyverksamhet. Det tar slut liksom. Så jag fick starta det som en hobbyverksamhetsaktig grej vid 14. Konvertera det till enskild firma när man var 16 tror jag. Och så fick det väl bli AB någon gång vid 18-19 kanske. Driftigt.
09:40
Ja, alltså det var aldrig meningen. Alltså ingenting har varit en plan som varit det här tanken när jag ska bli någon entreprenör inom underhållning. Det var bara att jag älskade att underhålla. Och då sa staten, nej du måste ha bolag. Då sa jag, hur gör man det? Startade det. Och så har det bara gått vidare. Så jag höll på och drev trollriverksamhet i hur länge då? Sju, åtta år. Och tänkte att jag skulle konkurrera ut Jola B. Men sen tröttnade jag och konverterade om allting till humor.
10:14
Men absolut, jag trollade. Jag tävlade i SM och höll på och åkte runt.
10:19
Vad var ditt favorit? Det känns som att det finns massa olika genrer där. Vad man är bra på och inte. Man kan vara väldigt bra på... Vad heter det? Table magic? Ja, precis.
10:31
Close-up magic. Du kan ju vara... Allt möjligt. Min grej var scen. Jag var på scen och jag struntade väldigt mycket i trolleriet. Det var inte min grej. Tricken var sekundärt. Det var ursäkten för att jag skulle få komma dit. Det jag var taggad på var att få vara på scen och folk skulle skratta och tycka det var roligt. Och det älskade jag. Det var liksom showen i det. Så jag var scenmagiker får man väl kalla det. Och det var nog samma anledning till varför jag slutade också. För så fort jag hade gjort en show, särskilt när jag var äldre, jag var typ 17-18.
11:03
Och jag var så nöjd, jag bara, gud de skrattar, de tycker om det här. Det är en show som jag är stolt över. Och det folk kom fram och sa var, hur gjorde du det där trycket? Ja, jag har sett på Youtube hur man gör det där trycket. Ja, kan du göra trycket igen? Och då blev det så här, jag... Men man kan väl gå och köpa något trolleritrick på Buttrix? Så svårt är inte den biten. Jag vill att ni ska tycka om min show. Men det såg de inte när man höll på som trollkar. Och då fick man inga intervjuer.
11:35
Eller man fick inte göra någonting annat och prata om något annat. Det var alltid, gör trick.
11:40
Och det tröttnade jag så på. Och till det då, vad var ditt favorittrick? Hahaha! Hahaha!
11:51
Jag hade ju favorittrick såklart.
11:54
Det var nog ett trick som är en svensk skapare bakom. Som är att du får en Coca-Cola-burk eller en ölburk som är tom, knycklas ihop och sedan så magiskt så sväljer den upp igen, fyller sig med vätska och stänger locket. Och så kan man hälla upp den en gång till. Så en livepantning och uppfyllnad av en vätska. Och det tyckte jag var kul för att barn tyckte det var roligt om det var en läsk och vuxna tyckte det var roligt om det var en bärs.
12:27
Kul, kul. Är det någon gång det har varit såhär bombningar eller sånt där då?
12:34
Där har du totalfailat och bara såhär okej, nu blev det helt fel. Jag skulle tolla fram en duva och sen kom en vindruva istället. Det var ju ingen bra liksom.
12:46
Komiken Pärleros.
12:49
Ja, det är klart jag har. Jag har råkat knäckt ägg på mattor hemma i folks vardagsrum i gamla stan när jag skulle trolla på barnkalas. Jag har dragit fram fel kort och det var slutnumret och sen bara gått av. Det är det som är grejen. Från tolv när jag börjar på scen till nu när jag är... Vad är jag nu? Tjugonio.
13:09
Under alla de år så sker det ju bombningar hela tiden. Oavsett om det är stand-up eller humor. Eller som då när jag höll på att trolla. Det är bara en del av det. Och det är väl det som gör att man är sinnessjuk som fortsätter.
13:23
Jag tycker att du är jäkligt häftig då Hampus. Jag har ju kört en del föreläsningar och sånt också. Och då har jag involverat humor i det. Jag tog hjälp av Thomas Järveden också. Så att jag inte ska bli en LinkedIn-föreläsare som bara står och pratar om framgångsgrejer. Som är sjukt tråkigt.
13:40
men alltså satan vad jag fick lägga mycket timmar för att överleva den där branschen och sen går man upp framför scen och du har folk som dömer dig du har folk som vill dig illa och sen är det alla mobiltelefoner som sitter som stör ens egna redan försvagade självförtroende där Och folk behöver gå på toaletten och grejer och allting. Alltså så står man där och strålkastar ljus på en också. Det är kanske en dålig lokal också som gör att det... Alltså det är så mycket som kan gå fel.
14:12
Och du kör det här och stand-up. All respekt alltså. Ja och stand-upen är ju ännu känsligare där. Ja för att det är inte så att du möter ju inte folk som är...
14:20
Det är ofta de som är i stand-up, de är ofta sjukt etablerade så att den som kör innan och efter det, det är ju sådana som är servinebassa liksom.
14:28
Gud ja, och just stand-upen är ju det som är så fascinerande med det för att det är så känsligt. Det var någon som sa till mig att det tar liksom ett decennium att faktiskt förstå det här. Och jag fattade inte vad de menade riktigt. Det är ju bara att skriva skämten. Men det tog på riktigt tio år. Jag gjorde ju faktiskt så att jag berättade inte för någon att jag körde stand-up. Jag har ju varit stor på sociala medier länge. Men jag var så rädd att bli ännu en influencer-youtuber som får en möjlighet som de inte förtjänar.
15:00
Så jag började göra stand-up på klubbar och jag gick inte ut med det någonstans. Kör det, kör det, kör det. För att nu, tio år senare, gjorde jag min första soloturné. Och det gjorde då att jag kände att jag gör det här för mig och jag vill göra det på riktigt. Och det är just av den anledningen. Det är så mycket parametrar. Lokalen, känna in rummet. Gud, jag anser att ju mer jag lär mig desto mer fattar jag att jag inte vet någonting. Så är det ju med allting. Det är ju den här kurvan. Men...
15:30
Ja, det är en känslig jävla konstform och det är det som gör det så kul för att även de bästa, när jag sitter och snackar med Glans och Batra och Möller och alla de här giganterna, även de vet inte varför det ibland går eller inte går. De är såklart mycket mer medvetna, men till och med de funderar och det gör det så jävla fascinerande och de har gjort det i 30-40 år.
15:57
Berätta lite om det här, berätta hur du förbereder dig inför, berätta om något skämt du skrev, berätta om någonting det har gått rent åt helvete.
16:07
Du måste ju ha så många olika typer av minnen kopplat kring det här. Gud ja.
16:12
Alltså det är ju det, i början så tror man ju att det är skämt och skämten med rätt leverans kommer ge skratt. Men det är ju med åren man har förstått att det det handlar om, för mig i alla fall, det är kan du läsa av ett rum. Och inte bara se vad de känner nu är de glada och ledsna utan säga okej, det är onsdag. Det är sol ute idag. De kanske har tagit en nöd trots att de inte får för det är onsdag. Okej, vad har det varit för någonting som hänt innan? Har de suttit ner länge?
16:44
Vart ska de efter det här? Vad är klockan? Alla de parametrarna sätter liksom en ton och kan du inte som komiker känna in det då och du inte förstår hur det är att sitta där själv? Då kan du inte vara avslappnad. Och känna liksom. Gud han är trygg. Han är här med oss. Vi kan slappna av. Och då är det också svårt att överraska. Vilket det är. Jag menar alltså ett skämt är ju bara. Förväntan plus överraskning. Det är ju det ett skämt är uppbyggt av.
17:11
Och du vet i början. Jag kommer ihåg att Robin Paulson.
17:15
Hörde av sig och var jättegullig. Jag hade kört typ stand up. Vad kan jag ha gjort? 20 gånger. Hade en rutin som jag kämpade med. Min första femma som man säger.
17:26
Och vi skulle åka till husvagnsmässan i Kista galleria. För han skulle ha ett företagsgig där. Då var han snäll och sa att han får köra fem minuter innan mig. Du värmer upp publiken. Nu får du känna hur det är och inte bara köra på klubb. Nu får du köra för vanliga människor. Jag hade min rutin. Den handlade om Värmland och älgjakt. Den var lite grov. Men det var det jag hade.
17:52
Och jag går dit och är så nervös. Och så är det liksom lysrörsbelysning. Du vet, en mässhall är ju enorm.
17:59
Och husvagnsmässan är ju bara... Alltså jag skulle knappt säga pensionärer. Det är liksom... Det är nästan vårdhem. Alltså det är rullatorer och rullstolar. Och ingen hör. Och det sitter kanske de här 60 person på typ några parkbänkar.
18:15
Och hälften är döva.
18:16
Ja, de är ju det. Och jag går upp där. Och då ska man ju känna in rummet. Då ska man ju verkligen säga... hej, oj, nu drar jag ett skämt om att jag är ung så att ni förstår att jag är snäll eller jag drar ett skämt om oj, vad tokigt det här är eller oj, jag är inte ens nog gammal för att köra bil och är här på husvagnsmässan något sånt kanske man ska börja med men jag går upp där, skakar grösten och säger Hej, jag heter Hampus. Jag kommer från Värmland. Och i Värmland så skjuter man älg. Och det är ju tokigt. Så det är som Värmländska Pridefestivalen.
18:47
Och du vet, folk hör inte.
18:50
Folk tycker det är så jävla konstigt.
18:52
Och jag har nu fyra minuter och femtio sekunder kvar. Och Robin står längst bak i lokalen. Och jag är ju där för att han får ju betalt. Han ska ju där och göra ett jobb. Han har ju fått en bokning. Så jag vill inte packa upp det här. Det är bara att genomlida de här fem minuterna av total tystnad. Ingen säger någonting. Jag ser bokaren där bak, de som ser att jag ska göra mitt första företagsgig. Och jag står där på scen och tänker, ja, nu kan det ju inte gå värre. Det är bara att genomlida.
19:19
Jag går av, vågar inte möta Robins blick och bara flyr mäshallen. Vilken jäkla ångest alltså.
19:25
Men en underbar ångest också för att det var ju tidigt att lära sig att det är skillnad tydligen på en stand-up-klubb på Södermalm och husvagnsmässan i Kista.
19:37
Ju tidigare man fattar den grejen desto bättre tror jag. Så idag, jätteglad för det. Då var det asså. Jag trodde jag skulle dö.
19:45
Ja, jag fattar det.
19:47
Jag körde en föreläsning för Scandiamäklarna en gång till 500 stycken på Scandiamäklarna Då var David Sundin konferenser Och då har de bokat mig Fantastisk bokning Inspirerad Scandiamäklarna Jag kommer dit, det är en fredagkväll Jag kunde inte alls de här sakerna som du kan Och det kan jag fortfarande inte En fredagkväll kommer jag dit De har haft två dagar konferens De är trötta, irriterade Vill bara gå ut och kröka ner sig Och vara otrogna Och då så bokar de mig då klockan fem en fredag innan bussarna kommer dit klockan sex.
20:27
Fy fan. Och de är redan trötta för de var ute och krökade på torsdagen. De gick upp och de sätter sådär 08.00 när vissa kommer hem och lägger sig fem. De satt där och tryckte igenom ett åtta timmar powerpoint- Och sen så kommer jag dit och jag har ju ett nummer då vid ett läge där jag vet inte hur det kom till för jag är helt förtränkt det men jag hoppar runt på scenen. Jag är en sån inspirationsföreläsning, jag är ingen komiker men jag försöker göra roliga saker i. Så jag har lagt in ett scenario där jag ungefär i 45 sekunder hoppar runt på scenen och gnäggar som en häst.
21:04
Jag vet inte var det kommer från Men jag hade det ju, det fanns något syfte med det Vänta, jag måste få veta setupen här Vad är liksom premissen I framgång och hästgnägg Det är en jättebra fråga Om det inte är så att min hjärna hade förträngt Kopplingen och allting i där Så skulle jag kunna berätta det för dig Men nu minns jag inte det Jag gör inte det faktiskt Men jag hoppar alltså runt För jag vet att jag håller den här hästgrejen Här hästhyven runt halsen Och hoppar.
21:38
Och hoppar. Och jag vet det. Jag tänker på den 20 minuter innan en föreläsning. Jag har det här sättet. Jag hoppar runt ungefär en minut som en häst. Och jag bara nej fy fan. Jag kan inte dra den. Men då är det så här. Nej jag kör den. För det är det jag har i mitt sätt. Jag har mitt sätt som jag tränar på 40 gånger. Och det är det jag kör. That's it.
21:58
Jag kommer till sättet, strålkasterna lyser Liksom Jag hoppar runt som en häst och gnäggar Och Det hörs inte ett enda ljud Ett enda ljud Och efter det så har jag alltså Runt 35 minuter kvar på scen Och jag höll på att skjuta mig Vänta, vänta, vänta, du börjar med det här Nej, jag är 25 minuter in kanske 20-25 minuter in Ja, vad skönt Jag står på scenen till mig Och sen kommer David Sundin efteråt. Och han vet ju att det här var ju totalt katastrofalt.
22:30
Så han bara, ja...
22:33
Ja, och sen så drog han något roligt och alla gravade direkt. Och sen när jag gick av där så skulle alla till, hade jag beställt ett taxi. Men sen märkte jag att alla ska till bussarna. Och då kom taxin mitt, 500 persk ut till bussarna och då ser taxin där.
22:45
Så jag tog inte rätt taxi, jag stod utanför, bakom en container i en och en halv timme för att jag väntade till att alla hade åkt. Jag skämdes.
22:53
Jag förstår dig, jag förstår dig. Och man ska ju komma ihåg att det finns ju inte...
22:57
dåliga publiker. Det finns bara bra eller sämre sätt att känna in publiken och anpassa därefter. Men någonting som finns det är dåliga bokare. För att många gånger som du säger har man haft en konferens i två dagar med mäklare som ska ut och liksom ha skoj att då boka in en timmes powerpoint med hästgnägg. Nej, det är en jävligt dålig bokning just då. Och jag har gjort julfester där folk liksom står... Och ha en nattklubbs-rave på bord när jag ska köra en halvtimme stand-up.
23:31
Det vill ingen se. Och i det läget så är det fan omöjligt att lösa situationen.
23:37
Ja, shit. Herregud alltså. Herregud. All cred till dig som gör det där. Berätta lite grann nu bara. Du är ute nu på din första egna soluterné någonsin.
23:51
Utan eller med hästknägg?
23:54
Nej, jo, jag har ett råm med Alltså en ko Mo Det har jag med i alla fall Så det är med på scen Nej men det här tog mig Väldigt många år av prestationsångest Att komma över Du vet, biljettskräcken Rädslan för att folk Bara ska komma för att jag är jag Det var därför jag sköt på det I så förbannat många år Och till slut så var det någon som bara sa, nej men nu gör vi det här och hjälpte mig boka på massor med gig.
24:27
Så då valde jag hyfsat små lokaler så att de som kommer ska vara rätt folk, de som är där för att se stand-up och är där av rätt anledning. Och så åker jag runt och gör typ 14 städer eller någonting.
24:40
Och du vet jag har typ aldrig haft så roligt i hela mitt liv.
24:43
Det kom människor som ville se humor. Jag fick faktiskt visa det jag har varit nervös för att visa upp i typ 10 år.
24:53
Och det gick bra. Och liksom från första gigget till det fjortonde. Även så här många år senare så lärde jag mig något så kolossalt mycket på den här turnén.
25:05
Jag tror knappt jag gick plus på den. För det är svindyrt med lokaler och tekniker och allt sånt där. Man måste göra det på ett helt annat sätt för den typen av ekonomiska vinning i det. Så det här var bara för min skull.
25:17
Och för att få en bekräftelse av att jag är på väg åt rätt håll överhuvudtaget. Så jag såg det här typ som en... En testturné. Det var en riktig Sverige-turné. Alltså full stor runt om i landet på fina teatrar. Men de som kom såg jag bara som fan vad fina människor som vill komma hit och uppleva det här med mig. Vad tror ni? Och så gjorde jag det 14 gånger. Så nästa gång kanske de vill ta med en vän. Och då kanske jag nästa gång kan boka en lite större lokal. Så jag vill ha en karriär som är trög, seg, organisk i 30 år.
25:54
Jag vill inte ha några quick fixes. Jag vill inte ha några snabba pengar. Jag vill att jag ska få göra min grej i min takt. Och göra det ordentligt. Och den här turnén blev det. Så jag är...
26:06
Säger det väldigt sällan, men jag är faktiskt stolt över den. Det var ju grymt. Bra jobbat alltså.
26:10
Imponerad, imponerad. Ska du inte köra stand-up någon dag? Jag kan ju komma in. Jag kan ju vara din... Du kan vara min Robin Paulsson.
26:19
Ja, du kan vara förgnäggad.
26:20
Jag får fem minuter att värma alla förgnäggad. Nu har vi...
26:25
Du kan ju presentera mig att nu har vi Pärlros här som kommer att bara för att ingen ska bli chockad över någonting så är det såhär det hans jobb är att han kommer stå en minut och gnägga som en häst och sen får ni ta det som ni vill det är hans uppgift och det är det han kommer göra hästen börjar nu Och sen står jag bara där och gnägar. Och sen går jag ut bara.
26:44
Folk händer bara, vad gör han? Poddkillen från Mallorca? Eller vart du nu bor?
26:48
Och så bara... Så säger jag ingenting heller. Jag säger inte någonting. Jag kommer in och gnägar som en häst. Och sen går jag bara. Och sen så kommer du in. Och sen är det inte så mycket snack om dig längre. Förstår jag? Det är liksom ingen... Det är liksom...
27:01
Och jag trodde vi aldrig skulle kunna göra någonting större än ägget i mässinger. Men nu står vi här.
27:06
Pärleros som hästar.
27:09
Guldbokningen. Men du, något annat som vi har utöver att vi båda gillar ägg. Jag gillar ju att vara ett ägg och du gillar att ta sönder ägg.
27:18
Så har vi båda dyslexi. Har du? Jajamän.
27:22
Trevligt att råkas. Det är ju fascinerande hur många man möter i den här Eller i många branscher i lite fräsiga positioner som är dyslektiker.
27:34
Det är sjukt. Berätta lite grann hur det har varit för dig. Hur du kände själv som liten när folk trodde att du behövde glasögon till och med. Berätta lite grann hur det är.
27:45
Allas diagnoshistorier överlag är ju så olika. Och min skiljer sig på att jag var ju en pratkvarn. Jag var ju duktig på att prata och jag kunde skoja och få fram mycket av mina grejer verbalt. Vilket gjorde att ingen lärare såg ju det här med dyslexin. De tänkte, ja, han är lite snabb och slarvig. Det blir nog bra. Han kanske behöver glasögon. Det blir nog bra. Så det gick hela vägen fram till... vårterminen i nian tror jag innan någon ifrågasatte det här med att oj du kan ju inte ens stava eller högläsa så då var det till slut morsan som bara nej men nu tar vi och kollar det här tror jag och så var det ju solklar dyslexi där och jag kommer ihåg att min svenska lärare började gråta för hon skämdes hon skämdes som svenska lärare att hon skulle ha sett det här liksom Och man kan inte anklaga henne för det riktigt.
28:43
För det är svårt att spotta. När du har en unge som är väldigt pratglad. Och du ser frisk ut i övrigt och sådär. Och folk tänker inte det som de tydliga tecken för en dyslektiker. Om man går på stereotyper. Så det gick ganska bra för mig. Helt okej ändå faktiskt fram tills dit. Men när jag väl insåg att okej.
29:04
Shit, det är det här alltså Det var sån jävla lättnad För då kunde jag bara, okej Då kan jag nu förstå Hur jag ska hantera det här Förstå varför jag inte tar mig igenom böckerna Förstå varför jag inte kan högläsa Förstå varför allting blir rött När jag skriver i Word Så för mig var det Kanske inte att jag fick hjälp med eller någonting Det var bara en skön insikt Och gav mig ett val då Antingen så tar jag tjuren i hornen och nu tvingar mig igenom det här ändå.
29:37
Eller så går jag och gör någonting annat som jag är bra på. Och jag gjorde det istället. Jag gick och gjorde någonting annat. Jag började babbla istället och göra humorn och kände mig fri i det. Sen skriver jag manus och så vidare på mitt sätt. Men nu vet jag om det så det gav mig ett val.
29:52
Vad för saker i dyslexin har du märkt att du har svårare med jämfört med andra som inte har det?
30:00
Skriva mitt namn tänkte jag säga. Det är allt för många gånger jag har stavat fel på mitt efternamn, vilket är helt sjukt. Så svårt är det inte.
30:07
Du vet ju allting.
30:10
Missförstå saker i text. Läsa mejl, mejlkorrigera.
30:16
Jobbigt är det alltså.
30:17
Du vet missa saker, du vet alla klassiska dyslexigrejer. Det finns så mycket böcker. Det är min största sorg faktiskt. Det finns så jäkla mycket bra litteratur som jag har gått miste om bara för att jag trodde fram tills jag var typ 14-15 att böcker är ingenting för mig. Så jag känner att jag missade den grejen lite och jag tog mig för sent in på ljudboksspåret. Så jag försöker liksom komma ikapp nu. Men det är som att börja gymma när du är 45. Det tar lite tid att komma in i det där.
30:50
Så det gör lite ont ibland.
30:54
Det är jobbigt Jag vet inte hur många gånger som jag har Jag tycker det är så himla jobbigt När man får ett Whatsapp-meddelande Och sen så tänker man innan Vad man tror att det ska stå Och sen så läser jag det Som jag tror att det ska stå Och då kan min reaktion i många fall kanske är att jag blir irriterad också för jag vet att nu kommer den, nu har jag förstått den här frågan, då kommer den säkert skicka det här tillbaka man tar ju någonstans det dåliga före det är bra och sen så kanske jag börjar svara något argt mejl tillbaka och sen så är det inte alls det som står stavfel orkar jag inte ens göra jag skriver också fel hela tiden jag orkar inte ens bry mig längre
31:33
Nej, man får tacka att tekniken har kommit så långt nu så att det finns bra hjälp med sånt där. Men det är ju någonting fantastiskt med dyslexin för att det är ju självklart för mig att varför jag är en pratare och babblare och komiker det är på grund av dyslexin. Det är jag helt tvärsäker på. Och det gäller med så många företagsledare, chefer som är dyslektiker.
31:56
Det kommer ju från det. Det är ju forskat på.
32:01
Jag höll på att jobba en hel del med prinsparet med deras dyslexi.
32:08
med prins Carl Philip och vi hade även folk från New York där som jobbar med någonting som heter Dyslexic Thinking som är en organisation som tar fram specialbyggda dels läromedelsskolor och så vidare för att visa vad dyslektiskt tänkande faktiskt gör. Så de fick till och med in, apropå dig och LinkedIn, så kan man välja in som egenskap dyslexic thinking för att det är en positiv egenskap som många människor med dyslexi får.
32:45
Det är ju avkodning man har svårt för. Du kan inte koda av bokstäver i följd Och på grund av det så har de... Det finns någon annan som kan svara på det här bättre än mig. Men det är i alla fall någonting som låser upp ett annat sätt att tänka. Och därför väldigt många kreativa människor som har det.
33:03
Jag hörde alltså att... Jag vet inte om de har det fortfarande, men CIA hade faktiskt förut typ 50 pers som var anställda med dyslexi. Just för att få lösa sådana här...
33:18
problem för att de var väldigt bra på att få en helikoptersyn du ser tiotusentals olika parametrar som kan vara det skulle kunna vara en stad och sen ska man hitta vad kan nästa terrorhot vara och sen finns det liksom ingenting att gå på eller att det är extremt komplexa saker så dyslektikerna de kunde liksom se en struktur de kunde liksom se mönster i det där och hitta saker på ett annat sätt än vad vanliga personer hade
33:46
De jobbade på CIA men de trodde att de jobbade på ICA.
33:51
Det trodde de säkert.
33:52
50 dyslektiker.
33:56
Säkert autistiska också. Fantastiskt.
34:03
Jag tänkte fråga dig när du var inne lite grann på din barndom. Jag vet att du åkte ju skidor en gång när du var sju år gammal.
34:12
Och sen så var det någonting som hände som var ändå någonting som har satt spår i dig.
34:20
Tänker du på... Idre?
34:22
Ja, ja, ja. Det var ju när min brorsa föddes. Så föddes han tre månader för tidigt. Så vi var på en skidsemester då när det hände. Och en födsel som är tre månader för tidigt är såklart någonting man ska ta på väldigt stort allvar. Det är inte säkert att det alltid går bra.
34:44
Och det innebar ju såklart väldigt mycket för familjen med olika sjukhusbesök och sådär för familjen under lång tid.
34:54
Jag hade väldigt tur i det här för att vi har haft bra vänner, familj, mor, föräldrar runt som kunde liksom vara med mig då när jag var bara 7-8.
35:07
Och det viktiga där och då var ju att allting gick bra med brorsan, vilket det gjorde. Så det var inget problem så. Men det är klart att det var ju en händelse som var väldigt, väldigt stor. Självklart det var, särskilt för ett barn.
35:22
För jag läste också att du har haft massa tvångstankar. Bland annat en tvångstanke som jag bara, gud vad märklig den här var. Alla tvångstankar är speciella, men det var gärna att du hade problem att svälja.
35:35
Gud, jag har hållit på med de här tvångstankarna mycket nu alltså och du vet jag trodde ju att det här var fullt normalt men du vet tvångstankarna det är ju en form av tvångsbeteende eller tvångstankar och När jag var liten så var det att jag kunde inte svälja efter jag har tänkt en dålig tanke. Så jag var tvungen att spotta. Så jag satt som barn och samlade spott i munnen. Så som barn kan hålla på. Men det här fortsatte långt in. Jag har fortfarande kvar dem.
36:06
Nu när jag sitter här med dig så ser jag till att fötterna pekar bort från skärmen. När jag dricker vattenglaset så ser jag till att ställa ner det på mitt sätt.
36:13
De här tvångshandlingarna är väldigt utstuderade idag och de är absolut inte ett problem i vardagen för mig överhuvudtaget. Jag är inte så på den nivån. Men det är ändå en konstant surr som är i huvudet att man ser till med det magiska tänkandet som det heter att det ska ligga rätt, göra så, inte andas in där, titta där. Jag vet vilket håll dörren är åt. Folk får inte gå förbi bakom för då fastnar de. Allting är bara hittepå Men man legitimerar Den magiska tanken Genom Man försvarar den för sig själv På något konstigt sätt
36:51
Jag har också en del stara tvångstankar Men jag har alltid Hållt mig till dem Eller fortsatt med dem Nu kan jag ha typ så här Jag måste nudda den där stenen ut och springa Så jag måste springa tillbaka tre meter För att ta den Men då blir det så att Om jag inte nuddar den här stenen Så kommer jag straffa mig själv. Då kommer jag otur. Eller så kommer det här ske. Eller så kommer det här inte ske. Så blir det så här. Har jag råd då att inte nudda stenen. Som tar mig några sekunder.
37:24
Och sen så förstår jag vad jag menar. Det är exakt det. Det är precis samma sak. Så blir det så här. Och då bara jag skiter. Jag gör det bara beta av skiten. För jag orkar inte tänka på det efteråt. Att nu fattar jag inte nuddar den där stenen.
37:35
Och det är det som är så dumt med det här. För att om man är det man ska göra. egentligen där och då, det är ju att på ett systematiskt och bra sätt alltså kobetea det här i en form av att du ska visa för dig själv att om du inte nuddar stenen så sker inte den farliga saken. Och då till slut så lär sig ju hjärnan att nej, jag behöver inte lägga tid och energi på den tanken längre. Så det kan man ju göra. Och jag har försökt det några gånger och det kan faktiskt lyckas väldigt, väldigt bra om man gör det Rätt med folk som kan det och så vidare.
38:10
Och det som är så dumt med att tänka, jag gör det ändå för risken är så hög.
38:16
Då fortsätter ju hjärnan att servera de tankarna mer och mer. För hjärnan är ju bara glad när du lägger tankekraft på någonting. Då vill ju hjärnan servera den tanken mer till dig. För den tror att shit, Pärleros älskar att tänka på stenar. Mer stenar! Och... Det blir ju bara mer tankekraft på någonting som ger stress eller onödig tankekraft eller skapar problem.
38:39
Så ju mer man faller för de där, tyvärr så matar man ju dem. Men det här är inga enkla grejer. Det här jobbar ju folk ett helt liv med inom beteendepsykologi för att bli av med. Så det är svåra saker. Och för mig har det varit ganska... Ganska chill ändå, men jag har med åren nu tröttnat och försöker mer och mer få bort de tvångsbeteendena.
39:06
Du har en del tvångsbeteende fortfarande.
39:08
Gud ja, massvis.
39:11
Berätta topp fem eller...
39:16
Ska vi sitta på restaurang du och jag så kommer jag sitta mot väggen eller inte ha ett fönster bakom mig och dörren måste vara framför mig för att om människor går bakom och förbi mig alltså i väg för mitt preferiseende då måste jag titta tillbaks titta klart på dem och titta bort igen Så mitt huvud går som en virvelvind när jag sitter på restauranger.
39:39
Vad jobbigt.
39:40
Nu är det en smal referens här kanske, men du vet i Stockholm på Östermån, det är vad du vill, restaurangen. Där är det glas åt alla jävla håll. Så det är den värsta. Jag älskar maten, älskar råbiffen, deras koreanska eller vad det nu är, råbiffet, svingod. Men fönstren, det snurrar och det snurrar och jag blir så trött och då orkar inte jag sitta kvar.
40:02
Jag har mina fadäsor och grejer, men det går ganska chill ändå.
40:05
Jag älskar att du har så här...
40:07
Det här man hade velat se, klipsar. Jag har mina fadäsor, det är ganska chill ändå. Exempelvis nu, innan jag går in i dörren här hemma, jag måste ta ner 30 gånger och plinga 12 gånger. Ding, ding, ding. Men det är inte snabbt. Det tar bara en minut och 23 sekunder. Ding, ding, ding. Ja, det var ju klart. Nu går man in, dörrmattan. Ja, då måste jag vända på den fem gånger. Men nu kan jag trampa på den. Men det är lugnt. Det är rutiner.
40:28
Man lär sig det här också. Det är nog fantastiskt med människor. Vi är så otroligt märkliga. Och vi kan legitimera så sjuka saker för oss själva. Som man tänker, men det här är fullt normalt. Det här är rimligt. Det här fortsätter jag med.
40:40
Du, jag måste bara bjuda. Jag ber mig ursäkt för de som tycker nu. Pärl och sånt käften är inte jävla ego-ärsle. Prata inte om det själv. Men jag vill bjuda på den här storyn. För den här är så sinsjuk. Jag tror inte jag bjuder på den innan. Om det handlar om tvångstankar. Om det är okej för dig, Hampa? Det är en kort story Men brutal Och du får gärna försöka slå den sen i tvångstanktänk Gör det bästa Såhär Det här är en störd Stördaste grejen jag någonsin har gjort Men Bjuder på den Det var när jag var...
41:13
Jag måste börja med att det var länge sedan så att folk inte fattar att jag är så idag. Det var när jag var 18, så det var ett tag sedan. Men då var jag i en lägenhet och då hade jag tvångstankar på hur mycket saker som helst. En tvångstankar jag fick då, men jag fick nya tvångstankar hela tiden. Så jag kunde ju ha en ny bara, men det här måste jag göra bara. Annars kommer det här att hända så här.
41:36
Och då hade jag en gammal platta vid spisen som blev röd. Du vet, en gammal platta som blev helt röd.
41:45
Så jag bara, ja, den där plattan är ju extremt varm. Och då kom någon röst till mig och sa, men du måste ta på den där röda plattan.
41:55
Jag bara, måste jag verkligen? Ja, det måste du.
41:59
Okej, men det handlar inte om att ta på den hur som helst. Du måste duska snoppen på den.
42:07
Jag bara, nej, nej, det kan jag inte göra alltså.
42:10
Jo, det måste det. Annars så kommer det här ske, det här ske, det här kanske inte sker. Jag bara, nej men, jag kan inte daska snoppen på den där röda mattan. Eller den där röda plattan. Jo, det gör du.
42:26
Och jag bara, finns det något alternativ? Det finns inga alternativ.
42:31
Jag bara, okej. Okej, det är bara att göra. Alltså, jag är själv. Jag har liksom ingen, förstår du? Ingen sociala media. Alltså, det finns inget syfte överhuvudtaget ens vinning att göra det här.
42:42
Nej, tack och lov att det inte finns sociala medier på det här.
42:45
Tackar vi judarna för.
42:46
Nej, men det finns inget ens att återberätta det. Alltså, noll syfte. Så jag drar med brallorna.
42:56
Gå dit till den här röda plattan.
43:00
Ta tag i snoppen. Och står upp för att den är lite högre än min höft. Så jag står på tårna där. Och sen bara så snabbt taskar den. Men det är inte en pinne man slänger på den. Vilket gör att det blir som en liten...
43:24
grej som bara dras mer. Alltså det är inte så här, du kan ju inte ta fingret, om fingret har du ju hundra procent styrhet i så att du liksom kan slå bort den och slav den. Det här är ju som att du tar en liten, alltså en, en, jag vet inte vad jag ska ta för ord, men en svamp. Säg inte liten.
43:50
Svamp eller något, förstår du vad jag menar?
43:53
Ja, fy fan alltså Men jag gjorde det i alla fall Och ja, tur var väl det För annars hade jag sett jättemycket hemskt
44:00
och jag klarade mig relativt oskad men det jag inte var beredd på det var ju att den låg ju där längre än jag tänkte för att liksom det ja liksom jag kommer absolut inte kunna beräcka den här storyn det är inte en chans jag kommer lyckas med det två att du beskriver det som svamp också högst intressant Men tre, om ditt huvud då sa till dig, nej du måste göra det här Pelleros för annars kommer det, det, det ske.
44:33
Var det värre än att lägga sin schnischnarsnappi på en stekhäll?
44:39
Fast jag kanske kände så här att det här kommer nog gå bra. Det här kommer gå bra, det är bara att beta av det.
44:45
Okej, så här.
44:48
Nu kan vi skratta åt det.
44:50
Och det är en väldigt sjuk story och i efterhand väldigt rolig. Men om man tittar på det, det är just det här med tvångshandlingar, tvångsbeteenden som är också så viktigt att dels snacka om, för det ligger ju oftast någonting underliggande varför man utför dem eller varför man är i det här... stadigt eller beteendet med det magiska tänkandet. Och det kan ju till och med då bli farligt. Du hade ju kunnat ha blivit av med en hel läm här, egentligen. En liten läm i alla fall. En hel liten svampläm. Men då är det ändå...
45:29
Ingen har beskrivit mig lika bra som dig, Hampus. Ändå kul att man får träffa dig här.
45:35
Jag tycker det är en bra story.
45:37
Det säger ändå en del om det här. Vi kan skratta åt det nu, men det är ändå på riktigt en allvarlig grej med tvångstankar. Så jag tycker det är ändå fint att du delar den ändå.
45:49
Ja, och det som är det sorgliga med det är att det är garanterat folk som sitter och lyssnar på det här nu, som vare sig de har små svamplämmar eller inte, så är det många som har extremt jobbiga tvångstankar i Sverige.
46:04
Gud ja, och jag är absolut ingen expert på det här, men jag tror att när det gäller alla såna här saker så ska man alltid försöka prata med nära och kära om det, för då går det så mycket lättare att antingen få hjälp om man behöver det på riktigt, Eller så får man precis som du bara en väldigt kul story.
46:22
Men vad tror du då? När jag var liten så stammade jag massa tvångstankar. Så det finns också ett typ av prestationsångest som jag också har haft. Känner du igen dig i det här? Och vad tror du att de här sakerna kommer från ditt håll?
46:40
Jag känner mig helt igen i det du säger såklart.
46:44
Även nu, man är 30 bast snart och lever såklart med mycket prestationsångest att man vill göra bra ifrån sig och ta sig vidare och allt det där. Och kombinerar man det med att man har haft lite tångstankar och hela dyslexifadesen och allt sånt där, klart som tusan kommer alltid allt från något.
47:02
Men sen har jag med åren nu varit lite så här... Ja, det kanske det gör.
47:08
Men att grotta tillbaka i det- har inte varit mitt största intresse. Det har varit mer att- okej, det här är vad som har varit. Det här är jag.
47:18
Hur kan jag nu ta det framåt? Ta reda på hur man istället löser det- istället för att ta reda på varför.
47:28
Det är mer att skrapa bort rosten- istället för att gå en kurs om rost. Dålig referens, men du förstår vad jag menar.
47:36
Berätta lite grann dina tankar- kring hur du har lyckats så bra som du har gjort- Vad är det som driver dig? Vad har varit de främsta nycklarna? Jag tycker det är en så svår fråga.
47:48
Du vet Pelle Ros, jag är uppväxt i Värmland, i Janteland. Jag har väldigt svårt för att skryta och prata högt om mig själv. Det är svårt. Men jag fattar, vi sitter i framgångspodden så du får hjälpa mig.
48:04
Det jag tänker på är bara så här att...
48:08
Det är någonting som man gjort Du har ju en extrem kreativitet Du har ju en vinnaranda Du har garanterat mycket prestationsångest Som har drivit dig Och säkerligen driver dig Ja men jag
48:23
Jag tror att det finns flera svar på det här. Det roliga svaret och det bästa svaret- det är att jag har så förbannat kul i allt jag gör. Och jag drivs så mycket av när det är det här. Ja, och så gör vi det. Precis som när man var barn. Och jag tror på något sjukt sätt- så har jag lyckats behållit det lekfulla i typ allt- Jag har liksom de olika benen. YouTube existerar, stand-upen existerar, min podd existerar och det är entreprenörsbiten och hela sånt där.
48:56
Och i alla dem, i och med att jag får byta hela tiden och jobba med olika människor Och det har aldrig varit någon specifik drivkraft att jag ska liksom ha det här huset eller den här bilen eller jag ska nå exakt dit i karriären. Den här lusten är fortfarande 100% och den är jag så noga med att bibehålla. Och jag tror också det är därför jag gör så mycket olika grejer för att jag tror det är så lätt att tröttna och fastna. Och då kan målen bli skeva. Och jag gillar att drivas av lust.
49:28
Så jag tror att det har varit en stor nyckel i att det faktiskt funkar.
49:34
Sen behöver inte lust betyda att allt går skitbra. Alla bolag går toppen och hit och dit.
49:40
Men så länge man kastar otroligt mycket på väggen och ser vad som fastnar.
49:45
Då är det bara att köra på det.
49:47
Folk tänker alldeles för mycket.
49:50
När jag förstod det.
49:52
Det har jag väl inte helt förstått än. Men folk tänker så mycket. Och de tänker och och de tänker men. Och de tror folk bryr sig. Det är också den största lögnen. Folk tror att de bryr sig. Nu sitter du och jag här och vi liksom pratar med varandra och vi träffas för första gången. Om 20 minuter, då kommer den här intervjun vara över. Och jag tänker, varför sa jag så? Eller nu tänker Peller och så. Nej, pärleros bryr sig faktiskt inte. För pärleros är upptagen med att gå ut och vattna blommorna.
50:23
Ingen bryr sig och det är så förbaskat skönt när man inser det. Då kan man bara leka på, köra på, testa något. Oj, det funkar. Jag fortsätter. Det funkar inte. Så länge man inte tar risker som man sätter sig i totala skulder så är det bara att leka på.
50:40
Helt grym. Hur fick du den grejen till det?
50:46
När insåg du det här? Jag började jobba ganska tidigt med mitt egna lilla bolag.
50:53
Jag jobbade på ett skidhotell och på ett vattenland och inom olika företag. Då var jag både trollkar och hjälpte till. Jag hängde mycket med entreprenörer och folk som var tokjökar.
51:05
folk som tog galna risker och gjorde saker som man bara, herregud och artister och komiker och ju närmare jag kom dem så insåg jag men du kan ju inte det här du vet ju inte alls hur man driver den här grejen eller gör den här grejen du har ju bara chansat Och så säger de till mig, gör så här. Och så chansar jag. Och så kan jag också nu. Och jag är 14.
51:36
Då någonstans så lärde jag mig att vuxenlivet, det är en lögn. Det finns inga vuxna. Vi kan prata hur mycket som helst om folks omsättningsriffror och vinster och riskbenägenhet och kalkyler och...
51:52
Det är en stor lögn Alltihop Det är människor som testar olika saker Såklart är skickliga Och tar med sig kunskap in Det är en mycket mer komplex fråga Egentligen Men om man bara kokar ner det till essensen Så är det människor Som testar, vågar Chansar Och vet inte skit Måste våga leka, våga testa Jag tror det Jag vet inte, tror du att vuxna finns?
52:21
Jag vet faktiskt inte. Ibland glömmer man bort att ens föräldrar är föräldrar för första gången till och med. Man glömmer bort att människor är precis som jag själv.
52:36
Vet du vad jag har intalat mina barn här?
52:39
Att jag inte är en vuxen. Är det så? Ja, jag brukar säga det. Min dotter sa det till mig igår. Ida var i beauty här, hennes team. Så de är här och fotar och filmar och håller på. Och då sitter vi vid matbordet. Jag, Elvis, min son och Alba, hon är snart fem.
53:00
Och då tycker jag att det är trevligt att prata med dem.
53:04
Men Elvis och Alba bara Kom pappa vi går iväg och leker Jag bara nej men jag sitter här och pratar nu Nej men de är ju bara vuxna du är till barn Jag bara ja men det stämmer ju För att jag har sagt ju dem hela tiden Att alltid när jag vill gå på event och sånt här Eller typ vi säger att det är 20-30 person och sånt där Så det är alltid typ Ida som pratar och minglar och lite sånt där. Jag brukar typ, jag tycker att det är så sjukt tråkigt. Det är så sjukt ytligt. Man sitter där och ska prata med någon och stå med någon och fråga någon så här om väder och skola och det är så här, sjukt ytligt.
53:37
Så jag brukar alltid faktiskt gå iväg direkt och hänga med kidsen istället. För att jag tycker det är så mycket mer givande, så mycket roligare. Och då säger jag till honom så här, pappa är ett barn. Pappa är ett barn. Nej, det är ju vuxen. Ja, men på riktigt, pappa är ett barn. Du vet ju själv i alla lägen där vuxen håller på. Jag är inte där. Jag skiter i den. Jag tycker de är skittråkiga.
53:54
De bara, ja men pappa är nog ett barn.
53:59
Det är underbart.
54:00
Lite grann det du är inne på.
54:02
Vad fan är vuxen för något? Ja, det är ingenting mer. Du vet när man blir äldre, nu ska jag fylla 30. Du har precis gått över 40.
54:14
Varje gång vi går över en sån så tänker man, oj men vänta, jag är fortfarande samma män.
54:20
eller är jag inte det och så är jag varför inte jag nu den personen som jag trodde mina föräldrar var när de var 40 nej det är bara jag i en lite skrynklare kropp och när man förstår det då är det inte lika läskigt längre att ringa det där samtalet till den där vdn eller det är inte lika läskigt att bara testa och gå in på en plats och söka ett sommarjobb när man fattar att nej Det är bara små skitungar i skrynkliga kroppar.
54:46
Det är fantastiskt.
54:47
Jag tänkte att vi ska kolla på ett annat klipp här. Och det är från din första Q&A som du gjorde för ungefär sju och ett halvt år sedan. Jag drar på i tre och ett halvt. Det är första Q&A och vi kollar på den här då.
55:05
Varför har du ingen flickvän? Ja, det kan man väl undra.
55:10
Alltså om man går in på min YouTube-kanal och ser det här.
55:14
Jag hade inte velat lega med det direkt.
55:17
Det är ganska förståeligt.
55:20
Gud vad sjukt, det är så länge sedan.
55:23
Första frågan, första Q&A.
55:27
Men ändå ganska rolig.
55:28
Jag blev faktiskt imponerad att det var inte lika cringe som jag trodde.
55:32
Det var lite småkul. Kudos till Hampus för 7-8 år sedan.
55:38
Av alla saker du har gjort, vad minns du mest? Vad har varit det galnaste eller roligaste?
55:46
Har du några toppar? Du vet, det är sån ynnöst det man jobbar med för att jag är med om så knäppa grejer. Och jag har börjat förstå att jag inte kommer kunna återberätta om det här om jag någon gång får barn. För jag kommer knappt ihåg.
56:03
Man har träffat så fantastiska människor, gjort saker som väldigt få människor får göra.
56:12
Och varför? Ja, för att jag typ kan vara lite skojig ibland och folk gillar att titta på det.
56:18
Så du vet, det går nästan inte att beskriva. Jag tror att svaret är i blandningen.
56:24
När jag började, jag fick ju... Jag var med upp och ringmärkte havsörnar en morgon och sen var jag iväg till Dalhalla och uppträdde mellan Johan Glans och David Batra och så har jag varit till Los Angeles på Nickelodeon Kids Choice Awards och delat ut pris och så har jag liksom varit i seglat över Atlanten en sväng och sen så har jag fått byggt upp ett bolag med anställd och så vidare och sen har jag fått hittat ett nytt liv i Stockholm men jag har fått verkligen ha kvar mina rötter i mitt vackra Värmland så att du vet det går inte att hitta några toppar riktigt i det här för att När du väl är ire då tänker man, oh det här är så sjukt.
57:10
Och dagen efter glömmer man bort och går vidare.
57:13
Det är farligt också. Man ska stanna och försöka njuta av saker. Det finns en scen i The Office när Jim och Pam har kommit ganska långt i sin relation. Och är nervösa att de ska glömma saker. Så de tar mentala minnesbilder. Så de håller fram händerna och tar en liten kort. För att försöka komma ihåg saker och stanna upp. Jag har varit dålig på det under åren, men jag vet typ inte vad jag har gjort. Jag vet bara att jag har haft jävligt kul. Hur var det att segla över Atlanten?
57:45
För jävligt. Jag kan tänka mig det.
57:51
Den absolut bästa upplevelsen Typ psykiskt för mig Men den absolut sämsta upplevelsen Fysiskt för mig För jag kräktes ju i 21 dagar Och jag blev ju aldrig frisk Jag blev ju sjösjuk och bara kräktes, kräktes, kräktes Och det var ju det värsta Jag har varit med om fysiskt Men psykiskt sjukt nog Trots det så har jag aldrig mått så bra.
58:18
För när man fick vara ute och göra den här Atlanten-grejen så var man utan telefoner, man var utan omvärlden. Omvärlden fanns inte liksom. Man var bara på den här båten som såg ut att vara på samma plats hela tiden för det är bara horisont.
58:31
Och då...
58:32
tyckte jag insåg vad som var viktigt för mig. Jag hade ett stressigt år då. Det var samma år som jag hade gjort... Jag vann ett stands och jag gjorde massor inom standar på tv. Och då på den här båten i 21 dagar, när jag ligger där och kräks, så mår jag så bra psykiskt. Och jag fattar inte varför. Och det var för att, ett, den här förbannade telefonen var borta. Och jag kom på då att det är familj, nära kära flickvän, sådana saker som spelar roll för mig.
58:59
Och att ta saker med ro, för det kvittar. Livet kvittar verkligen för alla andra. Det ska bara vara för en själv.
59:07
Och när man kom hem med de insikterna, det är ganska många år sedan det här nu, men de har suttit kvar. Vi har faktiskt sett klipp därifrån vi kan kolla på också. Oj, det är klart du har. Fan, vad förberett alltid. Ja, men titta vad bra du blev!
59:22
Åh, perfekt ju!
59:24
Ja, det är så bra!
59:26
Istället för piller och operation så blev det en lapp.
59:30
Vad bra, men då är du botad! Vad skönt!
59:32
Då är jag botad nu.
59:34
Det där var en lycklig stund. För det där var precis efter jag fick reda på att jag inte skulle dö.
59:41
Jag trodde verkligen det för att jag stod och styrde. Och sjösjukan hade blivit lite bättre. Och så inser jag att jag ser ingenting. Det hela ögat har slutat fungera. Det är bara vitt.
59:54
Så jag går ner till Gurra som är 60-70 bast och är liksom en kille man lyssnar på. Det är en av våra bästa seglare genom tiderna. Och när han säger oj, oj, oj, oj, oj, då är man inte kaxig. Så de ringer läkaren i Sverige och diskuterar det här och det tar många, många timmar och problemet är att då måste jag anta det värsta.
60:19
För att vi är på en båt och det finns ingen följebåt och det finns ingen sätt att lösa det här.
60:24
Så de måste ju då gissa på någonting riktigt dåligt. Och det är ju då att det är något fel med... För det är pupillen som har ställt sig upp så ögat är svart. Oj. Så då tror de att det kan ha någonting med nervsystemet att göra. Alltså...
60:40
Pupillen har... Om man tittar på ditt öga såg det inte normalt ut. Nej, nej, det är svart. Tänk dig att hela ögat har blivit övertagen av pupill.
60:48
Oj.
60:50
Och då måste de anta det värsta så de antog någonting med nervsystemet. Och då kan man ju tänka, oj, är det MS? Är det någonting sånt? För vi måste gå hela vägen dit i tankeprocessen i och med att vi är på en båt och vi måste anta det värsta. Och under 3-4 timmar så ligger jag där och tror jag ska dö.
61:11
Jag tror att nu är det slutet. Nu är det här någon familjesjukdom eller någonting som blossar upp helt plötsligt under stress och press.
61:19
Och vi sitter och väntar på den där läkaren i Sverige.
61:24
Och sen så ringer hon upp och säger du jag har en gissning. Har du tagit såna här sjösjukeplåster som man sätter bakom örat? Ja. Kan du ha kliat dig bakom örat och sen kliat dig i ögat?
61:39
Ja, det är väl möjligt. För det är ett nervgift typ på de här sjösjuka plåsterna. Och det har gjort att ögat har ställt sig upp som när man ska göra en ögonoperation. Så det är någonting som släppte efter typ åtta, nio timmar. Så det var ingen fara. Men det klippet vi såg där, då får jag en ögonlapp för jag är så ljuskänslig. Och är överlycklig för att jag inte ska dö.
62:03
Vilken story alltså.
62:05
Och vilken känsla. Ja, då blir man glad. Att sitta på en sån båt. Skulle du göra det?
62:13
Alltså, jag...
62:18
Det är ju ett av de program jag inte är sugen att vara med i faktiskt. För att jag är så rädd att hamna i den situationen som du var i. Att man känner efter några timmar bara att jag börjar må lite dåligt. Och då vet man att man har 21 dygn kvar. Och man bara...
62:39
det blir ingen njutning man går ju bara runt och konstant är sjuk och det är det som är underhållningstv vilket program som du inte har varit med i skulle du vilja vara med i Deltagarprogram hit och dit är ju kul Men det som på riktigt Skulle vilja Jo, bäst i test Har jag fortfarande inte fått gjort Jag försöker få tag i David Men det går sådär Parlamentet saknar det som tusan Jag hoppas verkligen fyran tar tillbaka det För det var ett grymt program Jag hade gärna gjort någonting själv Inom humor och programlederiet Istället Men när det gäller deltagarprogram så är det absolut.
63:24
Bess i test eller parlamentet om det skulle komma tillbaka. Spännande. Jag vill också bidra med någonting som inte bara är att man ska utsättas för saker. Jag har ju ändå... Jag känner att det är mycket roligare att komma dit och säga det här kan jag. Jag är lite kul.
63:38
Det är lite roligare. Jag såg det här när du var med och ledde musikhjälpen.
63:43
Att du hade någon teknik också att du skulle försöka sova på kommando.
63:49
Var det bara totalt skämt eller var det något du hade försökt?
63:52
Nej, nej, nej.
63:55
Det är den här sidan jag pratar om. När jag inte är i Hampus har kul i livet och dricker öl med kompisar. Då är jag i Hampus Brian Johnson Optimized Life, Longevity, Productivity. Alltså world. Din värld. När man går på schack och spanska lektioner. Då fick jag för mig musikhjälpen att Ja men jag måste ju kunna sova för att det är det enda jag verkligen vet att jag behöver. Så då läste jag ju på om sådana här olika tekniker som de använder i militären stod och grejer. Och det var att man skulle spänna hela kroppen och andas lugnt och sådär och tänka sig till en väldigt lugn fin plats och slappna av kroppsdel för kroppsdel.
64:36
Och det gjorde ändå att jag har fått ner min att somna tid, nu gör jag inte den tekniken längre, men jag har med olika sömnmedel, alltså inte medel utan tekniken för sömn, lärt mig nu att jag kommer från när jag lägger mig till sängen, då sover jag på fyra till fem minuter. Hur gör du då då?
64:57
Det är bara en lång lista av de allmänna rekommendationerna men jag gör allihop. Varva ner en timme utan skärmar så klockan nio släcker jag ner. Jag sitter aldrig i sängen om jag inte ska sova för då lär man gärna det. Lägger mobilen i ett annat rum eller långt därifrån. Se till att öppna fönstret och ha ungefär 16-18 grader i rummet innan. Vakna samma tid, lägga sig i samma trid. Inte äta för näring på att man lägger sig. Jag har bara gjort alla de grejerna konsekvent.
65:28
under lång tid plus den här grejen under musikhjälpen. Så då har jag bara blivit väldigt bra på att sova.
65:33
Snyggt. Bra jobbat.
65:36
Är det några andra saker du gör när du är i det här Brian Johnson longevity-modet? Tar du tillskott? Kör du bastu? Har du varit sugen på att köra tryckkammar i rödljuslampor?
65:47
Vad heter den här vagusnerven?
65:50
Du kan ju alla såna här grejer också. Det är det som är så sjukt. Nej men du vet, jag har sån konflikt till det, för jag vill må bra och jag tycker man ska ta hand om sig själv, men jag tycker det kan bli särskilt på sociala medier lite väl mycket av det här. Jag tror att man ska göra allting med måtta och bara vara lite rimlig i grejer. Men jag älskar att bada bastu, men det är för att jag älskar att bada bastu.
66:11
Varför jag börjar gå på crossfit det är för att jag behöver någon som står och skriker på mig för annars är jag för lat.
66:18
Jag jobbar väldiga kontorstider ändå alltså åtta till fem för att jag vet att jag mår bra av det. Så jag har massor med sådana saker jag implementerar men jag är rädd för att det ska bli för säktigt. Jag tror att folk kan bli för all or nothing men jag har inte en miljard kronor som Brian Johnson och en kryokammare så det är ingen idé att jag ens bryr mig. Nej, jag tror att man ska slappna av lite och sno små snippets av allting där. Så att man inte känner en press att säga, nu har jag inte gjort det här idag, nu blir det mycket.
66:50
Jag tycker att folk har alldeles för stor press på sig redan som det är. Om man tittar på den vanliga människan som ska gå sin utbildning, få ett jobb, hitta ett hem, lyckas få tag på ett lån med det här, med någon insats.
67:07
Bilda familj och lösa hela den grejen. Det är nog. Det räcker. Sen att folk gillar att hålla på med allt.
67:16
Kul och pyssel och sådär och longevity och hela den grejen. Fine.
67:22
Men jag tycker att man inte ska känna någon press att landa där för att livet är fan nog krångligt som det är.
67:29
Det är det verkligen.
67:30
Och du Hampus, det leder in oss på vårt nästa klipp och faktiskt det sista klippet vi ska kolla på som just handlar om kroppskomplex från de senaste videon. Oj, vad spännande.
67:49
Hunt to rise. Okej, det är att man ser lite så här. Det är de här i ögonen. En jägare, om den ser en älg eller en björn, då är man livrädd. Och man är stenfokuserad.
67:59
Och man liksom skakar. Det här är en jägare.
68:04
Ja gud, det här är ju en reaktionsvideo jag gjorde för några månader sedan där man reagerade på luxmaxing. Har du gjort luxmaxing? Nej. Det är hemskt. Berätta lite.
68:15
Luxmaxing är ju ett begrepp som, det är inte nytt men det är en ny term i alla fall som tyvärr vissa kids håller på med. Och det handlar ju om att Jag vet inte, det här är en trend som man ser i stort över samhället med att man ska ta hand om sig själv, man ska klara sig själv. Det är väldigt lite kollektivt idag. Och det här gäller även utseendet, att det är ditt ansvar att du ska se så snygg ut som möjligt för snygga människor får fler möjligheter i livet.
68:46
Det blir oftast unga killar men även unga tjejer som ser de här videorna och man ska göra bonesmashings med att man ska slå lite med en hammare på käkbenen för att benen ska växa sig starkare för att få en bättre jawline. Du ska göra massor med grejer. Du ska tugga vissa tuggemin för att få starkare käkben. Du ska ha hunter eyes så du ser maskulin ut.
69:13
Det är egentligen bara massor med kroppskomplex grejer man slänger på unga människor. Man kapitaliserar på det genom att sälja kurser i att tugga tuggemin. Det är så dumt så det finns inte. Det här är en humorvideo där jag skrattar åt det. Men när jag gjorde den videon, du vet, jag kunde nästan inte skratta och göra humor åt det för det var så sorgligt. Och jag tycker det är talande för så många delar i samhället.
69:41
Inte bara i Sverige, det gäller globalt tror jag. Det är väldigt lite kollektivt. Ta hand om varandra, fokusera och vara stolt över det som är. Det är väldigt mycket mera. Maximera. Jag tar hand om... Provide for my family. Jag är ansvarig för mitt eget liv- Ja, såklart det är sant.
70:05
Men jag tror inte att alla människor är draknästet entreprenörer och kan eller vill eller ska det. Vi är en global enhet av människor och jag tycker man borde bara se varandra lite mer och...
70:20
Den pressen som läggs nu, det gör att folkhälsan hade mått jävligt bra av att alla på sociala medier bara taggade ner lite och såg folk för den de är istället och typ var lite stolt över...
70:38
Att bara ha en granne och hälsa på den och bara umgås. Det behöver inte vara att det ska vara den fetaste bilen och jag har kapital för att starta ett riskkapitalistbolag för att bygga den här grejen för då blir jag lycklig och jag vill ta hand om mig själv och min familj för att bygga hela den här grejen.
70:55
Jag tycker man skulle kunna ta ner saker lite. Det är ju lite hyckleri när jag sitter här i framgångspodden och ska prata om att det har gått bra i min karriär och sådär. Men jag tycker ändå det är viktigt att säga, tror jag. Nu babblar jag, förlåt.
71:11
Nej, men det är helt trött, det är helt trött. Jag håller helt med dig.
71:14
Jag håller helt med dig.
71:17
Det är väldigt sorgligt med alla sociala medier Det är så svårt att säga det förenaktiga med allting Men det enda som är säkert är att med sociala medier så kommer en jättestor press Jättemycket stress Jag vet bara själv hur den här mobilen är så troligt vidrig Den jagar mig och jag måste vara med i den hela tiden För det är så mycket som styrs från den Så blir man beroende, det är helt omöjligt att inte bli beroende av den Jag var ju också med i ett program nu som sänds i höst.
71:50
Och då var det tolv dagar utan telefon. Och det tog typ två, tre dagar. Så var det som att jag avgiftades. Jag gick till ett bord där min telefon skulle egentligen lega. Så tog jag på bordet som en katt. Gick och tog på grejer och tog på min ficka. Stod och kliade för att... Jag var så van att man bara tog upp telefonen. Men det är ju så.
72:10
Det är ett riktigt beroende. Och jag...
72:13
Nu faller jag in i min egen fälla här med att man ska tipsa om hur man ska bli den optimala människan. Men ett råd som jag ändå vill ge som funkade för mig. Jag testade alla de här grejerna. Skärmtid, låsa in telefonen, lägga den i en annan rum. Inget funkar.
72:29
Och jag kände den här totala stressen över telefonen. Jag insåg, jag raderade Instagram, Youtube, Facebook, Snapchat. Allting som är sociala medieklassat.
72:41
Och då blev min telefon en dumb phone. Då blev det bara att folk ringer mig eller smsar mig.
72:48
Och jag fick ner min skärmtid till 45 minuter. Och jag insåg att jag inte behöver det här. Mitt jobb påverkades inte ens. Jag som sociala mediemänniska påverkades inte. För jag loggade då in 2-3 gånger per dag på instagram.com på webbläsaren. Och då fick jag se det jag behöver se. Och liksom, är det så att man ska hålla på och ladda upp och grejer? Ja, det kan man göra via Facebooks sån här meta-uppladdningstjänst. Det är fullt möjligt att hantera Instagram, Facebook, alla de här medierna som mail.
73:23
Så om man bara raderar dem, gå in på mailen eller på datorn eller på webbläsaren. Bra tips. Det funkade för mig. Jag har nu en jättemycket sundare relation till min telefon faktiskt.
73:35
Men har du så typ så idag också? Ja, ja, ja. Har du Instagram? Nej. Har du inte Instagram installerat ens på telefonen?
73:41
Nej, jag körde på webbläsaren eller på typ en iPad om jag måste. Och är det så att jag ska hålla på och ladda upp jättemycket under en dag för att jag jobbar faktiskt med det här, då tar jag en gammal telefon eller sånt här. Alltså när folk typ köper nya telefoner gör de ju det typ vart tredje, vart fjärde år. Behåll den gamla! Behåll den, ladda ner Instagram och så använder du det bara på wifi.
74:00
fungerar klockrent kanontips väldigt enkelt och simpelt men effektivt för jag har också testat alla de grejerna man gör telefonen svart-vit med några filter som man inte vill man stänger av men ingenting funkar man ändrar ju bara, man tar ju bara bort det
74:19
Ja. Nej, men radera och det löser sig.
74:22
Ja. Och typ stories och sånt. Och lägga upp stories och sånt.
74:25
Skete det eller... Ja, men då kan jag ta den här gamla mobilen som det finns på wifi på Instagram. Och då kan jag ladda upp dem därifrån. Det är bara att addroppa över. Inget problem. Eller så kan jag...
74:36
Har en kollega som är inloggad för att jag jobbar på det? Eller skulle det vara så att jag verkligen vill posta? Ja, ladda ner Instagram då. Det tar 25 sekunder på 5G-nät att ladda ner det. Och så får du väl logga in och ladda upp storyn och sen radera igen om det är så förbannat viktigt.
74:51
Nej, du har så rätt. Kanske fantastiskt tips.
74:55
och du är fantastiskt också att ha med dig det har varit en stor ära att du tog dig tid och stort tack i alla fall att du gick in från din gamla dumfån och började följa mig också för fem minuter innan nu kan du avfölja mig tack så jättemycket Det har varit jättekul att prata med dig. Jättebra tips, tankar och superkul. Tack för att du delade med dig. Stort, stort tack.
75:22
Jag tycker det har varit jättespännande. Jag är så glad att det också kommer en till Alexander Perleros meme här nu i form av hästen. Ja, hästen.
75:31
Den kommer att flurera runt. Den kommer att flurera runt.
75:34
Då har jag gjort mitt jobb. Men framförallt blir det när hästen kommer få värma Hampus Hedström en minut på scen innan.
75:44
Då är biljetterna slutsålda kan jag säga.
75:46
Tack så jättemycket för att jag fick vara här. Det här har varit väldigt trevligt och ett spännande samtal faktiskt. Högt och lågt. Högt och lågt.
75:55
Stort, stort tack till Hampus Hedström.
76:02
Det här var ett jätteintressant avsnitt.
76:05
Jag gillade verkligen honom.
76:09
Vilka stories som kom fram.
76:11
Och jag hoppas att ni tyckte det var okej att det här blev lite mer ett samtal istället för att bara vara klassiska intervjuer. Jag ställer en fråga och fått svar och sådär. Jag tycker att det blev ett härligt, härligt samtal. Och de här tvångssyndromen som han hade varit med om. Alltså, herregud. Jag har ju också haft massa sådana.
76:29
Och det är ju jobbigt. Det är mentalt, mentalt jobbigt. Det är säkert många av er som har det också.
76:36
Man önskar liksom inte att folk har det. Man önskar inte sin värsta fiende det ens.
76:39
Och sen så styrs man lite grann och har rösterna som säger till den hela tiden och då kan det ju bli en sån där sjuk grej som jag berättade om i avsnittet här också.
76:48
En annan störd grej det var ju när jag bestämde mig för att jag skulle stänga av bilen när jag åkte i full fart. Den här är också störd. Så...
76:56
Så åkte jag 110 på en 110-väg och sen bestämde jag att jag skulle ta ut nyckeln. Då vred jag om det och stängde av. Problemet är att rattlåset går igång på motorvägen. Så jag kan inte styra den så den bara drar rakt ut. Till slut så lyckas jag få igång den och styra bort bilen så att jag inte krockar i 110 timmen. Så att de där tvångssyndromen det är inget att leka med alltså.
77:19
Ja, det blev i alla fall roligt, härligt, kul avsnitt. Hoppas ni gillar det här. Och jag tyckte han på Cetrum var kanon. Stort, stort tack att ni tittade och lyssnade.